---

 

Vargjägarna har anmält missnöje

Alla tolv dömda vargjägare i Perhotrakten har anmält missnöje med den dom som kom i förra veckan.

Advokat Teppo Laine som företräder en del av de dömda bedömer att domen med stor sannolikhet kommer att överklagas. Men det formella beslutet är inte fattat.

– Jag hoppas att vi kan få beslut ännu den här veckan. Vi behöver två veckor för att formulera själva besväret, säger han.

I och med att missnöjet nu är registrerat hos Mellersta Österbottens tingsrätt har de svarande tid på sig till den 14 februari att komma in med ett överklagande.

Om besväret inte har kommit in under 30 dagar från domslutet den 15 januari vinner tingsrättens dom laga kraft.

Om ett besvär kommer in har motparten, i det här fallet åklagaren, rätt till motbesvär. Detta motbesvär ska i så fall vara inlämnat senast den 29 februari.

En av försvararna i vargjaktsmålet har också lämnat in missnöje med det arvode tingsrätten utdömde.

Målet gäller en jakt i Perho i januari 2013 då tre vargar fälldes. Försvaret fokuserade under rättegången på att de skjutna djuren var varghybrider och att de härstammar från de hybrider som bevisligen rörde sig i Perhotrakten i mitten av 1990-talet.

Tingsrätten slog i sin dom fast att även varghybrider med 12,5 procent hundgener ska betecknas som äkta vargar enligt brottsbalken. Motiveringen är att tredje generationens hybrider inte längre äventyrar vargstammens renhet.

Tolv av de totalt 15 åtalade jägarna fälldes därför för grovt jaktbrott.

 

Publicerad 21 november 2014 - Källa; Vasabladet.fi

Hybrider kan ingå i genbank

I RÄTTEN. Frågorna hopar sig kring den finländska varggenbanken efter den fjärde dagen av rättsprocess kring Perhovargarna.UPPDATERAD.

Torsdagens vittnesmål med Hannes Lohi, genetiker och professor vid Helsingfors universitet, klargjorde att genbanken kan innehålla dna-prover från tredje generationens varghybrider.

Det här kan bero på att prov har laddats in i banken ända sedan medlet av 1990-talet utan att myndigheterna genom morfologisk undersökning har försäkrat sig om att djuren har varit äkta vargar.

Praxis är att livsmedelssäkerhetsverket Evira tar hand om alla vargliknande djur som nedläggs i tjuvskytte. Minna Nylund, den arkeologiskt inriktade veterinär som undersökte djuren från Perho, vittnade på torsdagen om att Evira inte har någon morfologisk sakkunskap.

- Vi tittar lite på färg och tänder och registrerar djuren som den art den tros tillhöra, sa Nylund.

Forskardoktor Anna-Kaisa Salmi vid Uleåborgs universitet utförde så kallad osteometrisk undersökning av Perhovargarna. Det betyder att hon mätte skallarna och skalldelarna och jämförde måtten med de hundskallar som universitetet förfogar över.

I och med att pekingese också ingick blev medelskallmåttet för hundarna förhållandevis litet. Salmi drog slutsatsen att Perhovargarna är äkta vargar eftersom skallmåtten föll helt utanför hundarnas intervall.

Försvaret frågade Salmi vad som hade hänt om hon hade haft storvuxna hundar med i sin jämförelsegrupp. Hon medgav då att slutresultatet hade kunna bli ett annat.

Mätningen av Perhoskallarna var Salmis andra osteometriska uppdrag under karriären. För det hade hon bara varit inkopplad på Auli, en hundliknande varg som sköts i Egentliga Finland i januari 2012.

Salmi saknar också morfologisk utbildning. Med andra ord saknar hon kompetens att göra bedömningar av anatomiska delar och dess funktion.

Vittnesmålen av Minna Nylund och Anna-Kaisa Salmi ger vibrationer om att det verkar ha rått en stark osäkerhet i artbestämningen av varg under de senaste 20 åren. Myndigheterna har förlitat sig helt på dna-analyserna.

Professor Hannus Lohi lät i sitt vittnesmål förstå att denna analysmetod inte påverkas så mycket även om det ingår dna från två-tre varghybrider i jämförelsematerialet.

Men om dna-jämförelsematerialet innehåller gener från 20-30 varghybrider är saken en helt annan, enligt Lohi. Förmågan att artbestämma varg går förlorad i takt med att resolutionen tunnas ut.

Hannes Lohi har själv sysslat en hel del med hundgenforskning. Inom detta område används hela 170 000 märkesgener.

Inom vargforskningen används bara 17 märkesgener. Lohi bedömer att ett större antal märkesgener i vargforskningen skulle ge ett betydligt tillförlitligare resultat.

- Förmodligen är det en ekonomisk fråga. Man har inom vargforskningen inte haft resurser att utveckla dna-metoderna.

Vargforskningen skulle också bli kvalitativt bättre om universiteten hade tillgång till mer dna-prover från varghybrider. Helsingfors universitet och Uleåborgs universitet har för närvarande ett samarbete som förhoppningsvis kommer att öka kännedomen om varghybrider i Finland.

Då det gäller hundarna har professor Hannes Lohi tillgång till ett dna-jämförelsematerial som består av 60 000 prover från 330 olika raser. Proverna har sänts in av hunduppfödare.

Inom vargforskningen finns ett jämförelsematerial från 400 vargar. Om varggenbanken innehåller en hel del hundgener är den mer eller mindre värdelös för artbestämning av varg.

 

Publicerad 20 november 2014 - Källa: Vasabladet.fi

Genbanken kan ha DNA från hybrider"

I RÄTTEN. I den genbank som används för att artbestämma varg kan finns DNA från tredje generationens varghybrider. Det säger Hannes Lohi, genetiker och professor vid Helsingfors universitet.

Lohis vittnesmål är det första verkliga genombrottet för försvarssidan i vargjaktsrättegången. Lohi lät i dag förstå att DNA från två-tre varghybrider inte spelar någon stor roll för artbestämningen av varg.

Men om DNA-jämförelsematerialet innehåller DNA från 20-30 varghybrider är saken en helt annan, enligt Lohi. Förmågan att artbestämma varg går förlorad i takt med att resolutionen tunnas ut.

Hannes Lohi har själv sysslat en hel del med hundgenforskning. Inom detta område används hela 170 000 märkesgener.

Inom vargforskningen används bara 17 märkesgener. Lohi bedömer att ett större antal märkesgener i vargforskningen skulle ge ett betydligt tillförlitligare resultat.

- Förmodligen är det en ekonomisk fråga. Man har inom vargforskningen inte haft resurser att utveckla DNA-metoderna.

Vargforskningen skulle kvalitativt också bli bättre om universiteten hade tillgång till mer DNA-prover från varghybrider. Helsingfors universitet och Uleåborgs universitet har för närvarande ett samarbete som förhoppningsvis kommer att öka kännedomen om varghybrider i Finland.

Då det gäller hundarna har professor Hannes Lohi tlllgång till ett DNA-jämförelsematerial som består av 60 000 prover från 330 olika raser. Proverna har sänts in av hunduppfödare. Inom vargforskningen finns ett jämförelsematerial från 400 vargar. Om det i denna genbank finns prover från många tredje och fjärde generationens varghybrider är genmaterialet mer eller mindre värdelöst för artbestämningen av varg. Det skulle förklara varför de tre skjutna djuren i Perho har befunnits genetiskt representativa för den finländska vargstammen.

Under rättegången i dag har det också varit tal om Auli. Det är ett djur som myndigheterna efter DNA-analys klassificerade som varg trots att den hade ett hundliknande utseende.

Auli placerade sig alldeles i övre kanten av det DNA-kluster som sägs identifiera en varg. Varghybrider som sköts i Kuhmo och Juva befinner sig strax utanför detta kluster. Om den finländska vargforskningens DNA-bank inte håller måttet innebär det att lagen skyddar djur som enligt en internationell konvention borde elimineras ur naturen.

 

Publicerad 20 november 2014 - Källa; Vasabladet.fi

Kommentarer från rättegången i Finland

 

Nödvändig rättsprövning

 

KOMMENTAR. Det har länge tisslat och tasslats om vargforskningen i Finland. De första ryktena om uppfödda och utplacerade vargar i naturen har redan flera tiotal år på nacken. Därför är det på tiden att nu ha ett fall som också kan användas som rättsprövning av själva vargforskningen.

Svarandesidan går starkt ut. Advokatkollektivet ifrågasätter vargforskningens vetenskaplighet i och med att den inte kan prestera dokumentation på vad varggenbanken i Finland egentligen består av.

Hur kan forskarna vara säkra på att alla de DNA-prover som har laddats in i genbanken kommer från äkta varg? Frågan är berättigad, åtminstone om det saknas uppgifter om när, var och hur proverna har tagits.

Frågan är viktig med tanke på att vi har skrivit under internationella konventioner om att hybrider bör skaffas bort ur naturen.

Men frågan är också viktig med tanke på de människor som nu står åtalade för att de beslöt att skydda sig mot djur som var mer närgångna än vargar brukar vara.

 

Publicerad 19 november 2014 - Källa: Vasabladet.fi

Expert kunde inte avgöra art

 

Jukka Bisi, i dag ekonomichef på Forsstyrelsen, har lång erfarenhet som viltvårdschef. Han har även doktorerat på vargkonflikten.

Bisi lät under onsdagens vittnesmål förstå att gårdagens vargforskare var tvungna att ta till morfologin för att kunna artbestämma en varg.

Enligt Bisi kommer man en bit på vägen genom att granska en kropps anatomi och färg på klor, men hela sanningen ger morfologin inte.

Följaktligen vågade han i onsdags inte utan dna-resultat fastslå ursprunget till de skinn som visas upp i rättssalen under rättegången.

Läs mera från rättegången här»»

 

Publicerad 19 november 2014 - Källa: Vasabladet.fi

De var ute efter och jaga varg

Var det varg männen var ute efter och jaga. Uppdaterat från rättegången i Karleby Finland -Läs mera här»»

 

Publicerad 18 november 2014 - Källa: Vasabladet.fi

Specialforskare vittnade

 

I RÄTTEN. Ett 20-tal vilda varghunddjur rörde sig i Perhotrakten åren 1993-94. Fyra av dem sköts.

Vad som hände med resten av flocken är okänt. Ilpo Kojola, specialforskare vid Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet, vittnade i dag i vargjaktsrättegången i Karleby om att han skidade i Perhotrakten i slutet av 1990-talet utan att se några spår av djuren.

Därför drar han slutsatsen att djuren har dött.

- Hybrider har svårt att klara den finländska vintern, sa Kojola.

Ilpo Kojola har haft namn om sig som den ledande vargforskaren i Finland. Det är ingen titel han själv vill vidkännas.

I själva verket har han en bakgrund och en doktorsexamen inom renforskning. Han kom in på vargforskningen via en syssla som sekreterare i en arbetsgrupp för storviltsforskning år 1996.

Det var i samma veva som storviltforskaren Erik S Nyholm gick i pension.

Ilpo Kojola kommer inte längre ihåg att han år 1994 skulle ha gett order om att varghybriderna i Perho skulle fångas med fällor.

Försvarssidan presenterade i dag bevis för att Ilpo Kojola tidigare har sagt att DNA-analyser måste kombineras med en morfologisk granskning vid artbestämning av varg.

I dag är Kojola inte längre av den åsikten. Orsaken är att DNA-tekniken har utvecklats.

Kojola kunde dock inte specificera på vilket sätt DNA-tekniken skulle ha utvecklats.

- Jag är ingen genetiker, sade han.

Kojola kunde heller inte säga var gränsen går mellan ren varg och varghybrid. Enligt hans vittnesmål kan man med DNA-teknik identifiera första och andra generationens hybrider.

- Efter det blir utmaningarna svårare.

15 män står åtalade för att ha skjutit tre vargar i Perho i januari 2013. Läs också Svenska Yle.se»

 

 

Publicerad 17 november 2014 - Källa: Vasabladet.fi

Försvaret förkastar DNA materialet

I RÄTTEN. De åtalade jägarnas försvar tar i den pågående vargjaktsättegången i Karleby fasta på att statens DNA-jämförelsematerial för varg är värdelöst.

Åklagaren säger att DNA-jämförelsematerialet är tillförlitligt och att det härstammar från 400 vargar.

De åtalades advokater har begärt in uppgifter om hur, var och när materialet har samlats in. Myndigheterna har då meddelat att det inte finns några sådana heltäckande uppgifter.

Det här tar försvaret som en klar fingervisning om att Finland saknar en seriös vargforskning. Enligt försvaret måste det finns klara uppgifter om när, var och hur DNA-proverna samlas in och vem som har gjort det.

- Det är inte vetenskap bara för att verksamheten äger rum i anslutning till en viss institution. Det är vetenskap om vi kan vara säkra på hur forskningen görs, säger en av de åtalades försvarsdvokater.

Enligt försvaret kan ingen människa i Finland dömas till fängelse på de grunder och utgående från de bevismaterial som åklagaren hänvisar till. Speciellt inte med tanke på att en varghybrid i lagen har samma status som en förvildad katt.

Vargjaktsrättegången i Karleby inleddes i dag klockan 9. Allt från åtalade jägare till vargskallar och uppstoppade vargar finns på plats.

De åtalade misstänks för grovt jaktbrott. Åklagaren yrkar på villkorligt fängelse, böter och att de hagelbössor och snöskotrar som användes vid jakten ska förverkas till staten.

Försvaret tar fasta på att de fällda djuren inte var äkta vargar. Frågan om varg eller hybrid är central i rättegången vid Mellersta Österbottens tingsrätt.

Rätten ska under dagens lopp höra ett antal vittnen. 15 män står åtalade. Vargjakten ägde rum i Perho i januari 2013

 

Tidigare publicerad artikel

"De skjutna vargarna inga hybrider"

I RÄTTEN. Under vargjaktsrättegången i Karleby har presenterats ett DNA-diagram som visar att de skjutna Perhovargarna är genetiskt mycket representativa för Finlands vargstam.

Åklagaren låter förstå att detta diagram kullkastar försvarets påstående om att Perhovargarna skulle ha varit varghybrider.

- Om det ni säger stämmer har vi inte en enda äkta varg i Finland. Det är ett mycket hårt påstående, säger åklagaren.

Åklagaren tillbakavisar också påståendet om att artbestämning alltid måste inbegripa en morfologisk, utseendemässig besiktning.

- Det har ingen avgörande betydelse hur pälsen ser ut.

De åtalade jägarnas försvar tar i den pågående vargjaktsättegången i Karleby fasta på att statens DNA-jämförelsematerial för varg är värdelöst.

De åtalades advokater har begärt in uppgifter om hur, var och när materialet har samlats in. Myndigheterna har då meddelat att det inte finns några sådana heltäckande uppgifter.

Det här tar försvaret som en klar fingervisning om att Finland saknar en seriös vargforskning. Enligt försvaret måste det finns klara uppgifter om när, var och hur DNA-proverna samlas in och vem som har gjort det.

- Det är inte vetenskap bara för att verksamheten äger rum i anslutning till en viss institution. Det är vetenskap om vi kan vara säkra på hur forskningen görs, säger en av de åtalades försvarsadvokater.

Enligt försvaret kan ingen människa i Finland dömas till fängelse på de grunder och utgående från de bevismaterial som åklagaren hänvisar till. Speciellt inte med tanke på att en varghybrid i lagen har samma status som en förvildad katt.

Vargjaktsrättegången i Karleby inleddes i dag klockan 9. Allt från åtalade jägare till vargskallar och uppstoppade vargar finns på plats.

De åtalade misstänks för grovt jaktbrott. Åklagaren yrkar på villkorligt fängelse, böter och att de hagelbössor och snöskotrar som användes vid jakten ska förverkas till staten.

Försvaret tar fasta på att de fällda djuren inte var äkta vargar. Frågan om varg eller hybrid är central i rättegången vid Mellersta Österbottens tingsrätt.

15 män står åtalade. Vargjakten ägde rum i Perho i januari 2013

 

 

Publicerad 26 november 2014 - Källa: Vasabladet.fi

Åklagaren: Jaktledarna bör få strängare straff

 

I RÄTTEN. Åklagaren i vargjaktsmålet yrkar på att de två ledarna för tjuvjakten i Perho ska dömas till ett strängare straff om ett och ett halvt års villkorligt fängelse. UPPDATERAD.

För de övriga tretton åtalade kan åklagaren tänka sig ett villkorligt fängelsestraff från tre månader till ett år.

Han yrkar också på 50-60 dagsböter, sex års jaktförbud och att bössor och snöskotrar förverkas till staten.

Åklagaren sa i sin slutplädering i dag att jägarna uttryckligen var ute för att jaga varg. Det råder enligt åklagaren heller ingen som helst tvekan om att det var varg som sköts.

Åklagaren underkänner med andra ord försvarets påståendet om att dna-jämförelsematerial för varg skulle vara odugligt för artbestämning.

Försvarsadvokaten Teppo Laine sa i sin slutplädering att jägarnas jakt var en skadedjurseliminering.

Både Laine och de andra advokaterna anser att de har bevisat att dna-banken inte håller vetenskapligt mått.

Under förmiddagen behandlade tingsrätten det misstroende som finns mellan lokala viltvårdare och den statliga viltforskningen.

Alpo Harju från Perho var ett av vittnena. Han berättade att han hoppade av uppgiften som storviltombud år 1994 då han upplevde att Viltforskningsinstitutet inte tog hans rapporter på allvar.

Förtroendet har inte blivit bättre på senare tid. Aleksi Anttila, verksamhetsledare för Perho viltvårdsförening, berättade om en lokal vargräkning som gjordes i februari 2013.

Den gav resultatet 17 vargar. Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattningar hade Perho vid den här tiden två vargar.

RKTL:s uppskattning bygger på att Perho hade fem vargar, men att två sköts i tjuvjakten i januari 2013.

Kauko Jänkä vittnade om en konfrontation med tre gulaktiga, vargliknande djur i Perho hösten 2012. Han jobbade med en flishackare då han fick syn på tre vargar på 40 meters avstånd.

De märkliga är att de tre djuren uppehöll sig i närheten av den arbetande mannen i ett par timmar trots att flishackaren förde ett stort oväsen. Det tyder på att djuren inte var äkta vargar.

På förmiddagen behandlades också ett fall med en överkörd, misstänkt varghybrid i Ilmajoki. Den antas ha blivit registrerad som varg av myndigheterna och införd i varggenbanken. .

 

Publicerad 26 november 2014 - Källa: Vasabladet.fi

Storviltombud hoppade av

 

I RÄTTEN. Misstroendet mellan lokala viltvårdare och den statliga viltforskningen var förmiddagens tema på vargjaktsrättegången i Karleby.

Förtroendet har inte blivit bättre på senare tid. Aleksi Anttila, verksamhetsledare för Perho viltvårdsförening, berättade om en lokal vargräkning som gjordes i februari 2013.

Den gav resultatet 17 vargar. Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattningar hade Perho vid den här tiden två vargar.

RKTL:s uppskattning bygger på att Perho hade fem vargar, men att två sköts i tjuvjakten i januari 2013.

Kauko Jänkä vittnade om en konfrontation med tre gulaktiga, vargliknande djur i Perho hösten 2012. Han jobbade med en flishackare då han fick syn på tre vargar på 40 meters avstånd.

De märkliga är att de tre djuren uppehöll sig i närheten av den arbetande mannen i ett par timmar trots att flishackaren förde ett stort oväsen. Det tyder på att djuren inte var äkta vargar.

Förmiddagens behandlade också ett fall med en överkörd, misstänkt varghybrid i Ilmajoki. Den antas ha blivit registrerad som varg av myndigheterna och införd i varggenbanken.

Slutpläderingarna i vargmålet inleds redan i dag på eftermiddagen.

 

Publicerad 25 november 2014 - Källa: Vasabladet.fi

Tyvärr har vi inte tillgång till prenumerationsdelen

"Kranierna tillhör hybrider"

 

I RÄTTEN. Kaarlo Nygren säger att de tre Perhokranierna i rättssalen härstammar från varghybrider.

Pensionerade viltforskaren Karlo Nygren är övertygad om att denna skalle inte har tillhört en varg. Foto: Eva-Stina Kjellman

 

Publicerad 25 november 2014 - Källa: Vasabladet.fi

Perhovargar kan vara släkt med hybrider

I RÄTTEN. Det kan finnas ett släktskap mellan de varghybrider som sköts i Perho år 1994 och de vargar som sköts i samma trakt i januari 2013. Läs mera här»

 

 

Publicerad 24 november 2014 - Källa: Vasabladet.fi

"Nästanvargar" har lagskydd

 

En bättre dna-teknik kan framöver visa att många av de vargar som forskarna har försett med sändarhalsband inte är äkta vara.

Ja, på något sätt verkar det ostridigt att Perhotrakten var invaderad av en hel del märkliga varghundar åren 1993-94. Också forskare och viltvårdare verkar ha svalt uppskattningen om att det handlade om drygt 20 djur.

Fyra sköts, av dem var en äkta varg medan tre konstaterades vara varghybrider. De åtalades ombud försöker under rättsprocessen få svar på frågan huruvida de tre vargar som sköts i januari 2013 kan vara ättlingar till dessa djur.

Det skulle förklara att vargar i både Perho och på andra håll i Finland har varit mer närgångna än forna tiders skygga vargar. En av de åtalade har i rättegången berättat att han och hans kamrater gick till fots till skolan på den tiden de var barn.

I dag skulle han inte komma på tanken att låta sin egen nioåring gå till skolan. Eftersom lagstiftarna trots åratal av påtryckning inte har reagerat på förändringen i vargbeteendet har byborna i Perhotrakten tillgripit en civil olydnad som nu har fått rättsligt efterspel.

Det är där vi befinner oss just nu. Domstolen har en mycket kinkig uppgift då den ska reda ut vad det är för djur som jägarna egentligen har skjutit. Läs hela artikeln här»

Spela upp klipp Rättegången i Karleby, reporter»