Det här vill vi i Ny rovdjurspolitik


 

 

Detta behövs för en hållbar rovdjursförvaltning:

 

Helhetssyn på ökande rovdjursstammar behövs!

Sverige har på minst 150 år inte haft så mycket rovdjur som idag och antalet fortsätter att öka. Idag finns ett stuprörstänk runt enskilda rovdjur. Istället behövs en helhetssyn där rovdjurens omgivning också värderas. Hur påverkar rovdjuren näringar, traditioner, betesdjur, bytesdjur och hur påverkar de varandra?

 

Skyddsjaktsbeslut på plats direkt efter skada!

Vi konstaterat angrepp från varg bör skyddsjaktsbeslut tas direkt på platsen för skadan och jägare med spårhund kallas in. Då ökar chansen för att rätt skadegörande individ tas bort utan att orsaka ytterligare skada. En sådan modell skulle bara år 2021 ha sparat mer än hundra fårs plågsamma död på Orust, Tjörn och i Siggefora.

 

Tillåt björnsprej!

Sverige har på minst 150 år inte haft så mycket björn som nu och antalet incidenter där människor skadas vid björnmöten ökar. Företag vittnar om att anställda undviker fältjobb på grund av björn. Sex av tio personer som jobbar ensamma i skogen har mött björn enligt en undersökning från Linnéuniversitet. Björnar går inne i byar, river bikupor och kan innebära fara vid överraskande möten. Även om skadorna på människor från björn sammantaget är få skulle det innebära en känsla av ökad trygghet för många i björntrakter om björnsprej skulle vara tillgängligt. Fler skulle våga ge sig ut i skog och mark. I Kanada och USA rekommenderas allmänheten bära björnsprej vilket har minskat skador och räddat liv. Björnsprej är enligt forskning betydligt mer effektivt som skydd vid en björnattack jämfört med skjutvapen. Björnsprej skadar inte björnen.

 

Ersätt samtliga skador vid rovdjursangrepp!

Djurägare behöver full ersättning för samtliga skador som är kopplade till påverkan från rovdjur. Förutom förlorade djur kan det handla om stress som orsakar lägre slaktvikter, utebliven dräktighet, kastade foster, svårhanterade djur samt flytt av hagar, tidig installning och liknande.

 

Rädda våra betande djur!

Den biologiska mångfald som skapas av betande djur och som är viktig för pollinering och hela vår livsmedelsförsörjning måste skyddas. Idag växer allt fler ängar igen när betesdjuren tas hem till gården och i värsta fall trängs företagare undan av rovdjur och miljöviktiga företag läggs ned. Våra ängsmarker måste bevaras.

 

Lyssna på de människor som bor i vargbygderna!

En rovdjursförvaltning utan stöd eller förtroende hos lokalbefolkningen är dömd att misslyckas. Enligt en undersökning från Göteborgs universitet, 2021 ”Att leva nära stora rovdjur” ger lantbrukare och jägare rovdjursförvaltningen mycket lågt betyg. En omstart i rovdjursförvaltningen med betydligt större ödmjukhet hos berörda myndigheter behövs.

 

Rädda vår tusenåriga löshundsjakt!

Vår löshundsjakt är en nordisk urgammal kultur som är nödvändig för vår jakt och eftersök av trafikskadat vilt. Men med varg i området vågar jägarna ofta inte släppa hundarna. Det finns ett stort antal vargar i världen men våra nordiska jakthundsraser finns bara här och är genetiskt viktiga, enligt Konventionen om biologisk mångfald. Enligt konventionen ska hundraserna användas, bevaras och utvecklas på ett hållbart sätt. Kulturen med löshundsjakt och våra hundraser måste bevaras.

 

Här är våra förslag till Sveriges politiker för en mer hållbar svensk rovdjurspolitik:

 

Svenska myndigheter bör i ökad grad tolka art- och habitatdirektivet enligt EU:s gällande rekommendationer som tydligt talar om hänsyn till människor och deras näringar, lokalt inflytande och respekt för sedvänjor och traditioner. Detta finns inskrivet i Art- och habitatdirektivet samt i EU:s rekommendationer för hur direktivet ska tolkas när det gäller rovdjur, i Contract nr. 070501/2005/424162/MAR/B2.

 

Uppdatera Jaktförordningens paragraf 23 a och sätt människors säkerhet först.

 

En viltmyndighet bör få mandat att lösa problem som uppstår runt rovdjuren, utan juridiska långbänkar.

 


Ny rovdjurspolitik riksstyrelsen

Gölin Carina Christiansen

ordförande